Booli, del 1 – hur tjänar man pengar på en mashup?

Booli är en vertikal sökmotor för bostäder inspirerad av amerikanska förlagor som Zillow och Trulia. På Booli så kan an användare söka efter en bostad på ett enkelt sätt. De använder kartor och APIer på ett snyggt sätt för att skapa en bra användarupplevelse. För tillfället är det mest mäklarsålda bostäder men i framtiden kommer Booli även att lista fler typer av objekt samt hyresrätter. Företaget har funnits i drygt ett år, fått ca 12 miljoner kronor i investeringar och de har har en stor del i förändringen av bostadsmarknaden på internet som tidigare helt har dominerats av den mäklarägda annonstjänsterna

Hemnet (och till mycket mindre del BoVision).

Jag har pratat med Anders Kyhlstedt, Marknadschef på Booli och en av de 10 grundarna, om möjligheterna att tjäna pengar i en bostadsmarknad i förändring, hur Boolis system egentligen fungerar, vilka APIer de använder och vad deras framtidsplaner är. Booli är verkligen ett intressant företag eftersom hela deras affärside är en mashup, de tar data från ett stort antal mäklartjänster och presenterar den datan tillsammans med information från ett flertal olika APIer för att skapa en bra användarupplevelse.

Detta är artikel 1 av 2 om Booli. I denna artikel kommer jag att koncentrera mig på vad Boolia gör och hur de tänker tjäna pengar. I del 2 så går jag in mer på hur de gör saker, vilka APIer de använder etc.

Att indexera bostadsinformation

Informationen om en bostad indexeras direkt från mäklarnas sajter, på liknande sätt som Google och andra sökmotorer gör det. Detta är en skillnad mot vad AlltOmBostad gjorde när de indexerade hemnets innehåll direkt (AlltOmBostad gick i konkurs 2007 mycket pga bråket med Hemnet). Från mäklarnas sidor så samlar Booli in bostadsobjekts adress, yta, pris, antal rum och lite annan grundläggande information, men om inte mäklarna godkänner det (genom att kontakta Booli) så samlas inte bilder, objektsbeskrivningar och annan information in. Genom att inte samla in all information utan tillstånd så är Booli, enligt sin egen juridiska undersökning, helt på sin rätt att indexera mäklarnas sidor. Det är ett smart sätt att klara sig juridiskt, hålla sig väl med mäklarna (i alla fall de som förstår internet) och samtidigt få den information man behöver. Eftersom de objekt på Booli som har bilder, beskrivningar och annan information får mer trafik så är många mäklare intresserade av att låta Booli hämta denna information från sina sajter. All denna indexering är helt gratis för mäklarna.

Hur tjänar man pengar på en mashup?

Enligt Anders Kylstedt så är det problem Booli löser inte “var finns den bästa bostaden för mig?” utan “vad är konsekvenserna att flytta från A till B?”. Finns det bra dagis och löpspår på det nya stället, hur långt är det till jobbet etc etc. Booli har alltså beröringspunkter till nästan allt i livet, inte bara själva bostaden. Genom att anpassa all denna information till användaren så får användaren en bättre upplevelse, samtidigt som Booli lär sig mer om användarna. Denna information kan sedan användas till riktad annonsering. Om en användare är intresserad av vilka dagis som finns i närheten av en bostad så har användaren antagligen barn och då kan man annonsera leksaker och andra barnprodukter mer effektivt till denna användare. Genom att segmentera befolkningen på detta sätt så tror Booli att de på sikt kan sälja nichad reklam, något som annonsörer har visat sig positiva till. De bannerannonser som finns på Booli idag är inte nichade och segmenterade på detta sätt, de är mest där för att användarna ska vänja sig vid att reklam är ett av de sätt som Booli tjänar pengar på.

Vid årskiftet kommer en lagförändring som tillåter mäklare att tjäna pengar på kringtjänster, tex att förmedla bostadslån. Detta har länga varit tillåtet i många andra länder, och i Danmark så motsvarar sådana kringtjänster ca 50% av mäklarnas omsättning. Detta kommer att ytterligare förändra bostadsmarknaden eftersom detta gynnar de stora mäklarna som har råd (eller volymen) med att effektivt hantera dessa kringtjänster, då finns det en möjlighet för Booli att hjälpa de mindre mäklarna med sådana kringtjänster.

Smart användande av data från olika källor

Nichad annonsering och att hjälpa mäklare med kringtjänster är bara några av de möligheter som Booli har att tjäna åengar. Det finns mycket värde att hitta i all den information som Booli sitter på (eller kommer att sitta på), genom att sammanföra data från olika källor på ett smart sätt så kan man se nya trender och se tidigare dold information. Ett tydligt exempel är det sätt som Booli kan räkna ut hur stor skillnad det är på en bostads utropspris och slutpris. Detta görs genom att de har tillgång till utgångspriset från att ha indexerat mäklarnas sajter och till slutpriset genom Lantmäteriets API. På så sätt kan man tex snabbt identifiera vilka mäklare som använder lockpriser. Detta är inte bara en mycket användbar tjänst för köpare (som inte gillar lockpriser) och säljare (som inte är helt negativa till lockpriser), utan också för Fastighetsmäklarnämnden som övervakar att mäklare inte använder lockpriser. Dessutom så är det ett perfekt sätt att få uppmärksamhet i pressen, något som ni säkert kommer att märka under de kommande dagarna.

Del 2 – hur fungerar en bostadsmashup?

Senare i veckan kommer del 2 om Booli. Den kommer att handla mer om hur Booli indexerar informationen på mäklarnas sajter, hur de gör den insamlade datan användbar, vilka APIer de använder och om risken för innovativa konkurrenter. Om du vill ha mer information om Booli så rekommenderas det avsnitt av podcasten WhatsNext där Boolis VD intervjuvas.

Ett stort tack till Anders Kyhlstedt på Booli för intervjun!