API:er är för tekniker. Affärer för affärsutvecklare, chefer och beslutsfattare. EUs (PSI-direktivets) riktlinjer för hur myndigheter ska hantera sitt data är uppenbarligen en fråga som myndighetscheferna tolkar som de vill. Och aldrig må de tre grupperna mötas och prata.

Så var det väl inte tänkt att vara? Vi vet väl alla att resultatet blir så mycket bättre när de här vitt skilda öarna närmar sig varandra och börja jobba tillsammans.  Är det inte dags att börja tänka AFFÄR och NYTTA och API samtidigt – att sätta all den kunskap som finns i arbete.

Resultatet av väl specade, kommunicerade och implementerade API:er är tveklöst: nöjdare samhällsinvånare, mindre stressade myndighetspersoner, färre arbetslösa utvecklare och småföretagare, bättre beslutsunderlag för företag och privatpersoner, bättre kvalitet på datat. Jag vill gå så långt att säga att det är en demokratifråga och att det kan förbättra Sveriges postion på ”ICT-landslistan”.

För min egen del handlar intresset om möjligheterna med mobil webb, mobila hemsidor. Av den enkla anledningen att det är inom den sektorn jag driver bolag. Jag har letat API:er sedan 2005 när vi skapade SAS mobilsajt. Då gällde det API:er relaterade till trafik och trafikstörningar för SAS-resenärer på väg till Arlanda. Ibland föll det på att datat var för dyrt, ibland på att någon vägrade dela med sig, men även för att det var så bökigt att att få till stånd samarbeten och avtal. (Nu finns det nylanserade API:et från Samtrafiken. Bra jobbat Samtrafiken!)

Ibland upplever jag att de ansvariga för datat (API:erna) varit totalt affärs-illiterata. Jag kan förstå rädslan att gå in på nya, obeprövade vägar. à andra sidan har jag svårt att förstå skräcken att anamma de nya tider och ”affärsregler” som idag råder.

När jag träffade Andreas på en Social Media Club lunch slog det mig att jag faktiskt aldrig träffat ett så stort gäng ”API-tekkies” på en och samma gång.  Märkligt, minst sagt. På ”mina konferenser” är det affärsutvecklare och myndighetsfolk som tjabblar. Ibland tar man in någon enstaka tekniker/entreprenör som utvecklat någon cool tjänst som får agera alebi. Vi affärsutvecklare klagar på stelbenta byråkrater och myndighetsfolket ägnar sig mest åt att försvara och ursäkta sig och sin affär. Jag kan bara gissa hur den andra sidan skäller på ”oss”.

Men eftersom jag bestämt mig för en positiv inställning blir det inget mer gnäll utan några förslag på vad vi kan göra.

1. Vi går ihop några stycken från de olika lägren och skriver ett debattinlägg i en av de stora tidningarna. Visare på nyttan och på förlusten att fortsätta vänta.
2. Vi ser till att de platser där API:er faktiskt publiceras är kända, inte bara för en grupp utan för alla grupper.
3. På samma spår ska det publiceras statistik och erfarenheter från de lyckade (och mindre lyckade) tjänsterna som byggts på öppna API:er. (I media, sociala eller inte, finns det en tendens att prata om de misslyckade, ”pirat-implementationerna”). De som tvekar brukar älskar väl underbyggd fakta och kan då ta bättre beslut för egen del.
4. Vi ”trycker in oss” på stora konferenser och ser till att det finns en representation från alla läger.
5. Vi tar kontakt med de journalister som är duktiga på våra områden och hjälper dem med en ”öppna API:er for dummies” som de kan publicera.
6. Vi tar kontakt med de politiker som äger frågan och som borde se till att Sveriges myndigheter slutar förhala. Eller så sätter vi upp en digital namninsmling som riktar sig mot politikerna.

Och allt det här gör vi på ett ”icke-tekniskt” språk, på ett sätt så att vi inte tappar bort de tveksamma och okunniga halvvägs för att de inte förstår termerna. På Social Media Lunchen kom det fram ett förslag från Roman Pixell, Mobil Business, som täcker delar av förslagen. Någon som hakar på de andra?

Om någon har bra förslag, eller vill hjälpa till, kommentera inlägget. Eller maila till Anna , Andreas eller Roman